Orderingången ökar brett i tillverkningsindustrin. Samtidigt stiger priserna på råvaror och insatsvaror igen, och det kan pressa marginalerna.
2 okt. 2026
Ämne: Näringsliv & industri · Lästid: ca 5 min
Orderböckerna fylls på och produktionen ökar. Septembers inköpschefsindex visar att svensk tillverkningsindustri är i sitt starkaste läge på flera månader. Men under ytan växer en annan bild fram: kostnaderna för material och insatsvaror stiger igen, och fler beställningar har ännu inte lett till fler anställda.
Snabbfakta
- Vad: Inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustrin, september 2026
- Tas fram av: Swedbank och inköpsorganisationen Silf
- Bygger på: Svar från över 200 inköpschefer
- Tolkning: Över 50 betyder att industrin växer, under 50 att den krymper
- Publiceras: Första bankdagen varje månad
| Nyckeltal | Vad det visar |
|---|---|
| 58,1 | Inköpschefsindex i september, upp från 56,3 i augusti |
| 15 | Antal månader i rad som indexet legat över sitt historiska snitt på 54,3 |
| 77,6 | Index för leverantörernas rå- och insatsvarupriser, högsta sedan juni |
| 0,7 % | KPIF-inflationen i augusti – fortfarande låg |
Det här vet vi inte än
- Om fler beställningar kommer att leda till fler anställningar.
- Hur mycket av de högre kostnaderna företagen kan föra vidare till kunderna.
- Om exportefterfrågan håller i sig eller avtar.
- Hur Riksbanken kommer att väga in det ökade kostnadstrycket.
Beställningarna driver uppgången
Det som lyfte indexet mest i september var orderingången. Därefter kom längre leveranstider och högre produktion. Enligt Swedbank var uppgången bred, och både produktionen och orderstockarna växte snabbare än tidigare. Banken pekar på en ljusare konjunktur i omvärlden som en förklaring.
”Septemberutfallet visar på en tydlig förstärkning i svensk industri.”
Jörgen Kennemar, Swedbank
Enligt uppgifter om delindexen var det framför allt beställningar från den svenska hemmamarknaden som ökade, medan exportorderna steg mer försiktigt.
Den del som höll tillbaka uppgången var sysselsättningen. Företagen har alltså mer att göra, men de anställer inte i samma takt, åtminstone inte än.
| Delindex | September | Augusti |
|---|---|---|
| Inköpschefsindex totalt | 58,1 | 56,3 |
| Orderingång | 59,5 | 55,1 |
| Sysselsättning | 56,3 | 57,5 |
| Rå- och insatsvarupriser | 77,6 | 75,7 |
Källa: Swedbank/Silf via Placera och Hurbra.se, oktober 2026. Augustisiffran för totalindex är reviderad.
Så har industrin utvecklats under 2026
- April: Indexet steg till 57,2, den högsta nivån sedan våren 2022. Samtidigt började råvarupriserna stiga kraftigt, kopplat till störningar i leveranskedjorna och oroligheterna i Mellanöstern.
- Maj: Indexet låg kvar på en hög nivå, 57,3, och produktionsplanerna var de starkaste på över fyra år.
- Augusti: Indexet landade på 56,3 efter revidering.
- September: Indexet steg till 58,1, med orderingången som största drivkraft.
Baksidan: stigande insatspriser
I skuggan av de goda nyheterna fortsätter kostnaderna att öka. Indexet för leverantörernas priser på råvaror och insatsvaror steg till 77,6 från 75,7 i augusti. Swedbank varnar för att det höga och stigande kostnadstrycket kan driva på inflationen om företagen för vidare kostnaderna till sina kunder.
På kort sikt är inflationen i Sverige fortfarande låg. De stigande insatspriserna i industrin är därför snarare en tidig varningssignal om framtida prisökningar än ett tecken på att konsumentpriserna redan rusar. Det är ändå en signal som Riksbanken lär hålla ögonen på.
Inte hela industrin går lika bra
Inköpschefsindex ger en övergripande bild, men den döljer stora skillnader mellan branscher. Basindustrin har haft det tufft i år. Enligt Industriarbetsgivarna har produktionen fortsatt att falla, med svag efterfrågan och små orderstockar, framför allt inom skogsindustrin. Uppsvinget i september gäller alltså inte alla.
Vad kan ett industriföretag ta med sig?
För många tillverkande företag är läget just nu en balansgång mellan bättre orderläge och pressade marginaler:
- Se över prisklausuler. Går det att föra vidare ökade materialkostnader till kunderna, eller är priserna låsta?
- Planera inköpen. Längre leveranstider kan göra det klokt att beställa tidigare eller sprida inköpen på fler leverantörer.
- Säkra kapaciteten. Om orderingången håller i sig kan det bli brist på folk. Kompetensförsörjningen är redan en utmaning i stora delar av industrin.
- Effektivisera. När kostnaderna stiger blir det viktigare att få ut mer av varje arbetad timme, till exempel genom automation.
Vanliga frågor om inköpschefsindex
Vad är inköpschefsindex?
Inköpschefsindex, eller PMI (Purchasing Managers Index), är en månatlig konjunkturmätare. Den bygger på svar från inköpschefer om bland annat orderingång, produktion, sysselsättning, leveranstider och lager.
Vad betyder ett värde över 50?
Ett värde över 50 betyder att aktiviteten i industrin ökar. Under 50 betyder att den minskar. Ju längre ifrån 50, desto tydligare är rörelsen.
Vem tar fram indexet?
Swedbank och inköpsorganisationen Silf, i samarbete. Det finns ett index för tillverkningsindustrin och ett för tjänstesektorn.
När publiceras det?
Industrins index publiceras den första bankdagen varje månad. Tjänstesektorns index kommer den tredje bankdagen.
Varför följer så många indexet?
Det kommer ut snabbt och fångar förändringar i konjunkturen tidigare än många andra mått, till exempel BNP-statistiken.
Påverkar indexet räntan?
Inte direkt. Men stigande insatspriser i industrin kan vara en tidig signal om inflation, och det är något Riksbanken väger in i sina bedömningar.
