Inköpschefsindex visar en industri i stark medvind. Samtidigt fortsätter produktionen att falla i basindustrin. Så hänger det ihop.
5 okt. 2026
Ämne: Näringsliv & industri · Lästid: ca 6 min
Den 1 oktober kom beskedet att svensk tillverkningsindustri växlar upp. Inköpschefsindex steg till 58,1, en tydlig tillväxtsignal. Bara några veckor tidigare hade Industriarbetsgivarna presenterat en helt annan bild: produktionen i basindustrin – stål, metall, sågverk, massa och papper – fortsätter att falla, och någon vändning syns inte. Båda bilderna stämmer. De visar bara olika delar av samma industri.
Snabbfakta
- Basindustrin: Stål- och metallindustri, skogsindustri (sågverk, massa och papper), gruvor och kemi – företag som förädlar råvaror
- Läget: Fallande produktion 2026, svag efterfrågan och för små orderstockar
- Industrin i stort: Inköpschefsindex på 58,1 i september, över det historiska snittet femton månader i rad
- Källa för basindustrin: Industriarbetsgivarnas rapport ”Ekonomiska läget i basindustrin”, september 2026
| Nyckeltal | Vad det visar |
|---|---|
| 58,1 | Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin i september |
| −10 % | Basindustrins produktionsfall mellan 2019 och 2025 |
| −6 % | Basindustrins produktionsfall bara mellan juni och juli 2026 |
| 1 600 | Färre jobb i skogsindustrin på ett år, andra kvartalet 2026 |
Det här vet vi inte än
- Hur mycket Industriarbetsgivarnas prognos för 2026 och 2027 kommer att skrivas ned.
- Om den starkare omvärldskonjunkturen till slut når även basindustrin.
- Hur länge överkapaciteten på världsmarknaden håller i sig.
- Om stabiliseringen i stål- och metallindustrin är hållbar.
Basindustrin: fortsatt i motvind
Enligt Industriarbetsgivarna backade basindustrins produktion med över 10 procent mellan 2019 och 2025, och i år har den fallit ytterligare. Första halvåret låg produktionen omkring 1 procent lägre än samma period i fjol. I juli kom ett nytt bakslag, då produktionen föll med drygt 6 procent på en månad.
”Basindustrin befinner sig fortsatt i ett pressat läge.”
Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna
Företagen själva pekar på bristande efterfrågan som det största problemet. De är mycket missnöjda med orderstockarna och upplever att konkurrensen har blivit hårdare, både inom och utanför EU.
| Bransch | Produktion första halvåret 2026 jämfört med 2025 | Läget |
|---|---|---|
| Stål och metall | Cirka −3,5 % | Har stabiliserats och rör sig sidledes |
| Sågverk | Drygt −5 % | Svagt |
| Massa och papper | Minskande | Svagast, särskilt massaindustrin |
| Basindustrin totalt | Cirka −1 % | Fortsatt pressat |
Källa: Industriarbetsgivarna, Ekonomiska läget i basindustrin, september 2026.
Skogsindustrin har det tuffast
Särskilt hårt drabbad är skogsindustrin. Sysselsättningen där har minskat sedan slutet av 2024, och under andra kvartalet i år var den 4 procent lägre än ett år tidigare. Det motsvarar omkring 1 600 färre jobb. Konjunkturinstitutets barometer tyder på fortsatta neddragningar, även om antalet varsel har minskat under året.
Stål- och metallindustrin ser däremot något ljusare på läget. En möjlig förklaring är EU:s skyddstullar på importerat stål, som har gjort konkurrensen på den europeiska marknaden mer jämlik. En annan är att produktionen helt enkelt har stabiliserats efter ett fall på omkring 20 procent sedan 2019.
Varför går det så olika?
Att industrin som helhet växer samtidigt som basindustrin krymper beror på flera saker:
- Basindustrin är råvarukänslig. Företag som tillverkar stål, massa eller trävaror säljer produkter vars pris sätts på en global marknad. När det finns överkapacitet pressas både priser och volymer.
- Konkurrensen från Kina. Industriarbetsgivarna pekar på ökad produktion och konkurrens från Kina som en strukturell utmaning, inte bara en konjunkturfråga.
- Svaga nyckelmarknader. Tyskland, Sveriges viktigaste exportmarknad, har strukturella problem, och USA har lagt om sin handelspolitik i en mer protektionistisk riktning.
- Stigande råvarukostnader. Brist på råvara och högre råvarukostnader pressar lönsamheten, särskilt i skogsindustrin.
- Hemmamarknaden lyfter andra. Uppgången i inköpschefsindex drevs enligt uppgifter om delindexen främst av beställningar från den svenska hemmamarknaden – något som gynnar andra delar av industrin mer än den exportberoende basindustrin.
Så har läget utvecklats
- 2019–2025: Basindustrins produktion faller med över 10 procent. Stål- och metallindustrin backar med omkring 20 procent.
- April 2026: Inköpschefsindex når 57,2, den högsta nivån sedan våren 2022.
- Juni 2026: Industriarbetsgivarna spår att basindustrins förädlingsvärde ska öka under 2026 och 2027.
- Juli 2026: Basindustrins produktion faller med drygt 6 procent på en månad.
- September 2026: Industriarbetsgivarna konstaterar att prognosen sannolikt behöver skrivas ned.
- Oktober 2026: Inköpschefsindex stiger till 58,1, högsta på tre månader.
Ljusare i väst
Bilden varierar också regionalt. I Göteborgsregionen har tillverkningsindustrin gått från ett svagt till ett starkt läge under tredje kvartalet, med ökade produktionsvolymer. Även där väntar sig dock många företag fortsatta personalneddragningar och pressade priser framöver.
Finns det ljusglimtar?
Ja, några. Industriarbetsgivarna konstaterar att läget globalt ser något ljusare ut än för ett halvår sedan. Världshandeln ökar och konjunkturen har fortsätt att återhämta sig, trots kriget i Mellanöstern och höga och svajiga energipriser. Om den utvecklingen håller i sig kan efterfrågan på sikt nå även basindustrin.
Men de strukturella problemen – överkapacitet, global konkurrens och dyrare råvaror – försvinner inte med en konjunkturuppgång.
Vad betyder det för ditt företag?
- Underleverantörer till basindustrin kan behöva förbereda sig på lägre volymer och hårdare prisförhandlingar en tid framöver.
- Företag som köper stål och trävaror kan däremot ha ett bra förhandlingsläge när utbudet är stort och efterfrågan svag.
- Exportföretag gör klokt i att följa utvecklingen i Tyskland och USA:s handelspolitik nära.
- Den som rekryterar kan ha lättare att hitta erfaren personal från branscher som drar ned, till exempel skogsindustrin.
Vanliga frågor om basindustrin
Vad är basindustrin?
Basindustrin är de företag som förädlar råvaror, till exempel stål- och metallverk, sågverk, massa- och pappersbruk, gruvor och kemisk industri. Produkterna används ofta som insatsvaror i andra industrier.
Vad är skillnaden mot verkstadsindustrin?
Verkstadsindustrin tillverkar färdiga eller halvfärdiga produkter som fordon, maskiner och komponenter, ofta med material från basindustrin.
Varför är basindustrin så viktig för Sverige?
Den är starkt exportberoende och har stor betydelse för sysselsättningen, inte minst i Norrland och på mindre orter.
Hur kan inköpschefsindex vara starkt när basindustrin backar?
Indexet mäter tillverkningsindustrin som helhet. Om andra delar av industrin får fler beställningar kan indexet stiga även om enskilda branscher har det tungt.
Kommer det att vända?
Industriarbetsgivarna ser i dag ingen tydlig vändning. Den globala konjunkturen har ljusnat något, men de strukturella utmaningarna finns kvar.
